Därför kan statens ökade upplåning höja bolåneräntorna
Riksgälden förutspår en betydande ökning av statens lånebehov under de kommande två åren. Med ett förväntat lånebehov på 182 miljarder kronor är risken stor att marknadsräntor, däribland bolåneräntor, kommer att öka. Det skriver Dagens Industri i en analys. Bland orsakerna finns en svagare ekonomisk utveckling och ökade försvarsutgifter.
- Staten behöver låna 182 miljarder kronor mer än tidigare prognoser.
- Försvarsutgifterna bidrar kraftigt till det ökade lånebehovet.
- Bolåneräntor kan påverkas av de ökade marknadsräntorna.
Riksgälden bedömer att staten behöver låna totalt 182 miljarder kronor under 2025 och 2026 – vilket är 82 miljarder mer än i den förra prognosen. Enligt Dagens Industri beror detta på flera faktorer, bland annat en svagare konjunktur och ökade försvarsutgifter.
Försvarssatsningar påverkar lånebehovet
En del av det ökade lånebehovet kan tillskrivas försvarssatsningar. Regeringen har aviserat att Sverige ska låna 300 miljarder kronor för försvarssatsningar under de kommande tio åren. Från och med 2030 väntas försvarsanslaget nå 3,5 procent av BNP.
Statsfinansiellt är det inga större problem. Gäldens bedömning är att den samlade offentliga skulden både 2025 och 2026 kommer att bli 35 procent av BNP, det vill säga prick på det så kallade skuldankaret. I november löd prognosen 33 procent för båda åren. Det handlar med andra ord om en liten ökning från mycket låga nivåer.
Dagens Industri
Makroekonomiska effekter
Förutom försvarsutgifterna påverkas statens finanser av en allmän ekonomisk nedgång. Handelskriget och en långsammare återhämtning på arbetsmarknaden bidrar till lägre skatteintäkter, vilket i sin tur ökar lånebehovet. Riksgälden har justerat BNP-prognosen nedåt med 0,5 procentenheter för både 2024 och 2025.
Det ökade lånebehovet väntas skapa tryck uppåt på statsobligationsräntorna, vilket kan leda till högre bolåneräntor, skriver Di. Sverige kan behöva vänja sig vid en ny räntemiljö, där marknadsräntorna påverkas mer av statens lånebehov än vad som varit fallet under det senaste decenniet.
Vad säger storbankerna om ränteutvecklingen i år?
Parallellt med statens ökade lånebehov påverkar även Riksbankens agerande ränteläget för hushåll och företag. Som Börskollen tidigare rapporterat råder stor osäkerhet kring räntans utveckling under året.
Handelsbanken och Swedbank räknar med två sänkningar medan SEB tror på en. Nordea däremot tror att Riksbanken avvaktar och räknar inte med någon sänkning alls. Nästa räntebesked från Riksbanken kommer den 18 juni. Under majmötet lämnades styrräntan oförändrad.