Energiekonomen varnar för elprissmäll i oktober - "januaripriser som vi ser redan i oktober"

Den varma sommaren kändes som en välsignelse. Men torkan tömde vattenkraften och gaspriserna rusade i bakgrunden. Nu varnar energiekonomen för en elprischock som träffar svenska villaägare redan i oktober.
Medan temperaturen låg högt och elanvändningen var låg försvann vattnet ur de svenska magasinen. Resultatet är dyrare vattenkraft inför hösten och ett kraftigt minskat buffertutrymme i systemet.
Januaripriser slår till tre månader för tidigt
Enligt EFN räknar Claes Hemberg, energiekonom på Nibe, med elpriser på nivåer som normalt hör till januari:
Elen blir uppåt 80–90 öre redan i oktober, det är ju januaripriser som vi ser redan i oktober.
Claes Hemberg, energiekonom på Nibe, enligt EFN.
Enligt EFN steg augustipriserna 36 procent jämfört med samma månad förra året och för helåret väntas smällen landa på 7 000 kronor extra för en genomsnittlig villaägare.
Gasen driver Europa – och Sverige betalar
Bakom uppgången finns även en global kedjereaktion. Gaspriserna har stigit 87 procent i år till följd av Mellanösternkrisen och oron för stoppade gastransporter genom Hormuzsundet.
När tyska hushåll byter gasvärme mot el ökar efterfrågan på den europeiska elmarknaden. Det slår särskilt mot södra Sverige, som är tätt sammankopplat med kontinenten.
Enligt EFN spår Nordpool att elpriset i norra Sverige blir tre gånger högre än de senaste åren. I söder väntas en uppgång på 10–20 procent.
Hemberg pekar på sänkt elskatt som en möjlig politisk åtgärd.

Försmak av något värre
Höstens elprischock kan samtidigt visa sig vara en försmak av något värre. Terminsmarknaden pekar nämligen upp emot 1,20 kronor per kilowattimme i södra Sverige under vintern, enligt en genomgång från Företagande.se, som vi tidigare har rapporterat om.
Genomgången pekar ut vattenmagasinen, kärnkraften, Europas gaslager och vintervädret som de fyra viktigaste faktorerna.
Vattenmagasinen var i början av augusti fyllda till knappt 70 procent, jämfört med ett historiskt snitt på 80 procent. Samtidigt begränsas kärnkraften av stopp i Ringhals 3, Ringhals 4 och Forsmark 1 under hösten.
Europas gaslager låg på 57 procent – den lägsta nivån för årstiden sedan 2011. Sverige använder lite gas för elproduktion, men påverkas när höga priser i Tyskland och Danmark ökar efterfrågan på svensk el.
Vädret blir den sista osäkerhetsfaktorn. En kall och vindstilla vinter kan driva upp priserna ytterligare, medan milt och blåsigt väder kan dämpa dem. Tillsammans förklarar faktorerna varför vintern riskerar att bli ännu dyrare.
I en TT-artikel rekommenderar Fortums elprisexpert Patrik Södersten hushållen att utgå från förra vinterns elräkningar och bygga upp en buffert.
Vi rekommenderar att bufferten då placeras på ett sparkonto med hög ränta, fria uttag och insättningsgaranti. Då är pengarna tillgängliga vid behov och ger ränta så länge de står kvar på kontot.



