Forskningen är tydlig: Ändå ligger 429 miljarder kronor kvar i dyra bankfonder
Den vanligaste avkastningen på en enskild aktie under de senaste hundra åren är inte plus 30 000 procent. Det är minus 6,9 procent. Ändå har svenska sparare 429 miljarder kronor placerade i fonder som försöker plocka vinnarna och betalar 4 miljarder kronor för mycket varje år för det "privilegiet".
Det är klyftan mellan dessa två verkligheter som gör Hendrik Bessembinders forskning så obehaglig att läsa.
Medianen berättar sanningen som medelvärdet döljer
Bessembinder, professor i finans vid Arizona State University, har granskat avkastningen för 29 754 aktier på den amerikanska börsen under perioden 1926–2025, vilket vi tidigare har rapporterat om.
Medelavkastningen under de hundra åren är 30 621 procent, ett tal som låter strålande men är djupt missvisande.
Medianen, det representativa mittenvärdet, landar på minus 6,9 procent. Förklaringen liknar vad som händer om man som i Di:s exempel, tar nio vanliga investerare som delar rum med Stefan Persson: genomsnittsförmögenheten skjuter i taket och berättar ingenting om de nio investerarna.
Hela den positiva avkastningen under hundra år skapades av 1 082 bolag, 3,7 procent av alla noterade bolag. Hälften av all avkastning kom från bara 46 aktier av totalt 29 754. Sextio procent av aktierna tappade i värde under den tid de var noterade.
Rådet från en av världens bästa stockpickers
Slutsatsen forskningen pekar mot är enkel: äg hela marknaden. Den som försöker plocka vinnarna riskerar att missa just de 46 aktier som bär hela avkastningen.
Samtidigt visar forskning att 79 procent av professionella amerikanska storbolagsfonder misslyckas med att slå S&P 500 under det senaste mätåret, för sextonde året i rad.
Warren Buffett drog samma slutsats för länge sedan och instruerade i sitt testamente att 90 procent av hans kapital ska gå till en lågkostnadsindexfond.
Bankernas system kostar spararna miljarder
Forskningen är alltså klar, men endå ser den svenska verkligheten ut som den gör.
Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank förvaltar tillsammans 429 miljarder kronor i blandfonder som är 5–10 gånger dyrare än motsvarande indexfonder, enligt Småspararguiden.
Fonderna säljs som aktivt förvaltade alternativ som ska slå sina jämförelseindex. Ingen av dem har lyckats med det under de senaste 3, 5 eller 10 åren.
Det totala avgiftsuttaget uppgick till 4,7 miljarder kronor under 2025. Motsvarande förvaltning med indexfonder och räntesparande hade kostat cirka 0,7 miljarder kronor. Spararna betalar alltså 4 miljarder kronor per år för en tjänst som konsekvent levererar sämre än sitt eget riktmärke, enligt Småspararguiden.
Underprestationen är inte marginell. Handelsbanken Multi-Asset har tappat 2,2 procent per år mot sitt jämförelseindex i snitt de senaste tio åren.
SEB Active och Swedbank Robur Bas ligger båda på minus 2,0 procent per år mot sitt jämförelseindex, medan Nordea Stratega backar 1,2 procent per år i relation till sitt index.
Daniel Åstrand
460 miljoner kronor mindre i avgifter per år med ett indexalternativ
Signalerna från spararna är tvetydiga. Enligt Småspararguiden sattes 47 miljarder kronor in i kassako-fonderna under 2025 medan 62 miljarder togs ut, ett nettoutflöde på 15 miljarder kronor.
Undantaget är Swedbank, vars Bas-fonder noterade ett nettoinflöde på 1,4 miljarder kronor.
Nordea har tidigare försvarat sina Stratega-fonder med att förvaltarna hanterar rebalansering och håller risken i linje med vad kunden är bekväm med. SEB har uppgett att ambitionen är att fonderna ska slå sina index över tid, en ambition som ännu inte infriats sedan fondserien lanserades 2021.
Enligt Småspararguiden hade SEB:s kunder betalat 460 miljoner kronor mindre per år med ett indexalternativ. Klyftan mellan vad forskningen vet och vad bankernas rådgivning rekommenderar är fortfarande 429 miljarder kronor bred.
För den som känner igen sig i beskrivningen finns också en enkel åtgärd. Logga in på din bank och jämför avgiften i dina fonder med motsvarande indexalternativ.
Om du sitter i en dyr blandfond eller aktivt förvaltad fond som år efter år släpar efter sitt jämförelseindex kan ett byte till breda, lågavgiftsindexfonder vara värt att överväga. Många sparare väljer att göra detta via nätmäklare som Avanza eller Nordnet, där utbudet av billiga indexfonder ofta är större än hos storbankerna.
Skillnaden mellan 1,5 procent och 0,2 procent i årlig avgift kan över ett helt sparliv handla om hundratusentals kronor.
Kristoffer Matsson