Norden siktar på gemensamt försvarsavtal – försvarsaktierna har rusat

Norge, Sverige, Danmark, Finland och Island ska ta fram ett gemensamt försvarsavtal. Tanken är att trupper och materiel ska kunna flyttas smidigt mellan länderna. Samtidigt har den pågående upprustningen gett försvarsbolagen på börsen rekordstora orderböcker.

De fem ländernas försvarsministrar lämnade beskedet på torsdagen vid ett möte i Oslo, rapporterar Reuters. Avtalet ska göra Nato bättre på att både avskräcka och försvara i norra Europa.

Hela Norden är med i alliansen sedan Finland gick med 2023 och Sverige följde efter året därpå. Sedan dess har länderna knutits tätare samman, bland annat genom gemensamma militära och civila beredskapsövningar.

Det här avtalet gör att vi kan samarbeta närmare och stärker avskräckningen och försvaret i vår region och utanför den.
- Tore Sandvik, Norges försvarsminister till Reuters.

Gränserna är den stora flaskhalsen

Ländernas militära ledningar har pekat ut skilda lagar och regelverk som ett av de största hindren. Det märks särskilt när soldater och utrustning ska transporteras över en nationsgräns.

Sandvik betonade att Natos förband måste kunna röra sig fritt, att förnödenheter måste nå fram och att styrkorna måste kunna strida som en enhet. Danmarks försvarsminister Jeppe Bruus menar att det svenska och finska medlemskapet öppnar för att stärka den nordiska delen av Nato, med truppförflyttningar, gemensamma övningar och gemensamma ledningssystem.

Rysslands krig och osäkerheten kring USA driver på

Norden har växlat upp sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Till det kommer frågetecknen kring USA som Natos yttersta säkerhetsgarant.

Norge och Finland har dessutom landgräns mot Ryssland. Regionen har också drabbats av drönarintrång och sabotage mot kablar och rörledningar.

Ryssland förnekar att landet hotar sina nordiska grannar och avfärdar anklagelserna som skrämselpropaganda.

Sverige lägger 32 miljarder mer på försvaret i år

Alla nordiska länder har höjt försvarsbudgeten kraftigt och hör till de Nato-länder som lägger mest per invånare. I Sverige landar de militära utgifterna på 175 miljarder kronor 2026, enligt regeringen.

Källa: Regeringen.

Pengarna går i hög grad till materiel. Försvarets materielverk beställde för 244 miljarder kronor 2025.

Det är nästan tre gånger så mycket som de 92 miljarderna 2022.

Saabs orderbok har nästan fördubblats på ett år

Upprustningen syns tydligt på börsen. Saab tog emot order för 65,8 miljarder kronor under tredje kvartalet, mer än tre gånger så mycket som ett år tidigare, som Börskollen rapporterade i oktober.

Orderstocken var 364 miljarder kronor i slutet av september, mot 202 miljarder ett år tidigare. Det motsvarar nästan fyra års försäljning.

Aktien hade i slutet av oktober stigit drygt 20 procent i år och nära 351 procent på tre år.

Räknat från dagen före invasionen i februari 2022 låg totalavkastningen i augusti på 1 265 procent, enligt EFN. Det var mer än för tyska Rheinmetall, som under samma period gett 1 191 procent.

Alla analytiker är dock inte lika positiva. Pareto sänkte i oktober Saab till behåll från köp, med en riktkurs på 700 kronor.

I Norge har försvarskoncernen Kongsberg Gruppen under hösten tecknat ett luftvärnskontrakt med Nederländerna värt 1,5 miljarder norska kronor. Bolaget har också fått ett ramavtal med amerikanska marinkåren på upp till 404 miljoner dollar.

Mer pengar till försvaret fram till 2030

Målet är att Sveriges militära utgifter ska nå 3,5 procent av BNP 2030. Vi noterar att det är 0,7 procentenheter mer än i år.

Förvaltaren spår fortsatt uppgång för försvarsaktier – lyfter fram sex bolag

Sedan dagen före Rysslands invasion av Ukraina har europeiska försvarsaktier stigit med 243 procent – mer än dubbelt så mycket som de amerikanska.

BörskollenDennis Jerkovic