Räntan höjs igen – så påverkas dina aktier
Riksbanken har höjt styrräntan till 2 procent och flaggar för fler höjningar. Räntan slår dock olika mot olika aktier. Här är mekanismen som avgör vem som vinner och vem som förlorar.
Höjningen på 0,25 procentenheter gäller från 11 november. I sitt pressmeddelande pekar Riksbanken på en starkare konjunktur och på energipriser som stigit i spåren av kriget i Mellanöstern.
Står sig utsikterna är ytterligare höjningar det närmaste året sannolika, enligt banken. Själva beskedet var väntat och börsen tog det med ro.
OMXS30 låg uppe 0,7 procent vid lunch på beskedsdagen och storbankerna steg runt 2 procent. För att förstå varför bankerna gick bäst måste man börja i ett begrepp som styr hela aktiemarknaden.
En hundralapp om tio år är värd mindre än i dag
En aktie är i grunden en andel i alla vinster som bolaget kommer att generera i framtiden. För att kunna jämföra framtida pengar med pengar i dag räknar investerare om dem till ett nuvärde, något som kallas att diskontera.
Räntan fungerar som måttstock. Ger ett räntekonto mer får en osäker vinst långt fram mindre värde i dag, eftersom avkastningskravet stiger.
Effekten växer ju längre bort vinsten ligger. Tabellen visar vad 100 kronor i framtida vinst är värda i dag om avkastningskravet går från 7 till 8 procent.
| När vinsten kommer | Värde i dag vid 7 procent | Värde i dag vid 8 procent | Förändring |
|---|---|---|---|
| Om 1 år | 93,5 kronor | 92,6 kronor | −0,9 procent |
| Om 5 år | 71,3 kronor | 68,1 kronor | −4,5 procent |
| Om 10 år | 50,8 kronor | 46,3 kronor | −8,9 procent |
| Om 20 år | 25,8 kronor | 21,5 kronor | −17,0 procent |
Källa: Börskollens beräkning. Förenklat exempel, ingen prognos.
Ordlista: ränta och aktier
Diskontera: att räkna om framtida pengar till vad de är värda i dag. Ju högre ränta, desto lägre nuvärde.
Avkastningskrav: den avkastning en investerare kräver för att ta risken i en aktie. Det stiger normalt när räntan stiger.
Räntenetto: skillnaden mellan vad en bank tjänar på utlåning och vad den betalar på inlåning.
Tillväxtbolagen är känsligast
Samma höjning med en procentenhet sänker en vinst nästa år med under 1 procent men en vinst om 20 år med 17 procent. Tillväxtbolag har ofta huvuddelen av sina vinster långt fram, ibland ingen vinst alls i dag.
Därför brukar de falla först när räntan stiger. Under 2022 rasade den genomsnittliga aktien på den amerikanska teknikbörsen Nasdaq med 66 procent från sin rekordnivå.
Fastighetsbolagen träffas två gånger
Fastighetsbolag lånar mycket. När räntan stiger ökar räntekostnaderna och äter av förvaltningsresultatet.
Samtidigt slår diskonteringen mot fastigheternas värde, eftersom köpare kräver högre avkastning på hyrorna. 2022 föll Carnegies fastighetsindex med 45 procent.
Enskilda bolag gick sämre än så. SBB tappade 73 procent och Balder och Castellum halverades under 2022.
Bankerna kan tjäna på högre ränta
För bankerna kan högre ränta i stället vidga räntenettot. När Stockholmsbörsen hade sitt sämsta år sedan finanskrisen 2008 steg Handelsbanken 13 procent och Nordea 8 procent inklusive utdelning.
Swedbank steg 5 procent och SEB 1 procent. Logiken gäller åt båda hållen, vilket Danske Bank påpekade i vår artikel Vinnarna på börsen när räntan sänks när räntorna var på väg ned 2024.
Banker är i stort sett de enda förlorarna på lägre räntor eftersom räntenettot sjunker.
- Maria Landeborn, senior strateg på Danske Bank
Helt riskfritt är det inte. Hösten 2023 slog storbankerna analytikernas vinstförväntningar men aktierna halkade ändå efter.
Enligt Finwire oroade sig utländska investerare för bankernas lån till kommersiella fastighetsbolag.
Förväntningarna styr mer än beskedet
Börsen handlar på vad den tror att räntan blir och inte på vad den är i dag. En väntad höjning är därför oftast redan inprisad, vilket förklarar det lugna mottagandet den här gången.
Vi noterar också att utgångsläget skiljer sig från 2022. Då höjde Riksbanken från noll i april till 2,5 procent vid årets slut för att få stopp på inflationen.
I september 2023 nådde styrräntan 4 procent. Den här gången är steget 0,25 procentenheter och Riksbanken motiverar höjningen delvis med en starkare konjunktur, som i sin tur kan lyfta bolagens vinster.
Nästa hållpunkt är protokollet från räntemötet den 10 november. Den 16 december kommer Riksbankens nya penningpolitiska rapport.
Där ser du i den uppdaterade räntebanan hur många fler höjningar banken räknar med.
Dennis Jerkovic
Laddar kommentarer…