Citi: Så slår bankskatten mot storbankerna vid ett maktskifte
Ett maktskifte efter det svenska valet klassificeras av Citi som en "betydande risk" för storbankernas resultat. Handelsbanken pekas ut som den klart mest utsatta — med en beräknad resultateffekt motsvarande upp till 9 procent — medan Nordea klarar sig lindrigast.
Citis beräkning bygger på Socialdemokraternas föreslagna tillfälliga bankskatt fördelad efter bolånemarknadsandelar. Den totala skatteintäkten beräknas till 12,6 miljarder kronor enligt budgeten för 2026. Det rapporterar EFN.
Handelsbanken hårdast drabbad — Nordea minst
Skatteeffekten mot konsensusprognosen för resultat före skatt 2027 ser ut så här: Handelsbanken 8–9 procent, Swedbank 6–7 procent, SEB 3–4 procent och Nordea 2–3 procent.
Skatteffekten är därmed betydligt större för Handelsbanken än för Nordea. Rekommendationsstrukturen från Citi speglar detta direkt: köp på Nordea, neutral på SEB och Swedbank samt sälj på Handelsbanken.
ABG tonar ned — men SBAB oroar
Magnus Andersson, analyschef på ABG, tonar hos EFN ned risken utifrån ett scenario med lägre skatteintäkter. Han hänvisar till ett belopp på 4 miljarder kronor på ett halvår, nämnt av Mikael Damberg (Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson), och bedömer att det inte utgör ett signifikant hot mot bankernas värdering.
Citi pekar samtidigt på ytterligare en risk för storbankerna. Om SBAB:s avkastningskrav på eget kapital sänks från nuvarande 10 procent riskerar storbankernas bolåne- och inlåningsmarginaler att pressas ytterligare underifrån.
En sådan förändring skulle enligt vår bedömning sätta ytterligare press på bolåne- och inlåningsmarginalerna och potentiellt motverka den höjning av bolåneräntorna som beskrivs ovan.
Citi, analysrapport
Om SBAB dessutom utvidgar till löne- och transaktionskonton bedömer Citi att Handelsbanken drabbas hårdast även av det trycket.
Kompensationsvägen finns: Svenska Bankföreningen beräknar att skatten kräver 0,2–0,3 procentenheters högre bolåneräntor för fullt genomslag. Ett sådant genomslag skulle i praktiken innebära högre kostnader för bolånekunderna