Efter Kinneviks ras på börsen – här är 6 svenska investmentbolag med liknande modell
Kinneviks aktie har rasat 88 procent på fem år, medan Investor stigit 108 procent under exakt samma period. Bakom sifforna döljer sig inte ett isolerat haveri utan ett strukturellt mönster: sex investmentbolag på Stockholmsbörsen lider av samma grundläggande svaghet, och rabatten som lockar privatinvesterare är ett rationellt pris, inte ett marknadsmisslyckande.
Logiken lockar: köp en krona för femtio öre. Men när rabatten speglar en fundamentalt bruten affärsmodell är det inte ett fynd, det är en varning.
Kassakorna såldes av och exits uteblev
Kinneviks fall illustrerar mekanismen med kirurgisk precision. För ett decennium sedan pumpade telekominnehaven Tele2, Millicom och MTG sammanlagt nästan 3 miljarder kronor i utdelningar in i Kinneviks kassa under ett enskilt år, enligt Privata Affärer. Bolaget valde sedan att successivt göra sig av med dessa pålitliga utdelningsmaskiner och ersätta dem med en strategi byggd på exits i onoterade tillväxtbolag.
Marknaden för sådana exits stängde precis när portföljbolagen behövde nytt kapital. Under Q1 2026 krympte substansvärdet med 22 procent, motsvarande 8 miljarder kronor, till 101 kronor per aktie.
Climate Tech-segmentet bar de tyngsta nedskrivningarna: stålbolaget Stegra föll 83 procent, värmepumpsbolaget Aira 64 procent och kemibolaget Solugen 46 procent. I mars publicerade analysfirman Ningi Research en blankarrapport och stämplade Kinnevik som en "värdefälla." Dagarna därefter lämnade vd Georgi Ganev sin post abrupt, tvärt emot tidigare besked.
Blankningarna uppgår nu till 5,4 procent av kapitalet, den högsta nivån sedan 2020, och drygt 150 000 aktieägare har sett sina innehav krympa dramatiskt, vilket vi tidigare rapporterat om.
Sex bolag med samma trasiga modell
Enligt Privata Affärer uppvisar VNV Global, VEF, Flerie, Flat Capital, KDventures och Collaxio samtliga samma grundläggande svaghet som Kinnevik: portföljbolag som kräver kapital i stället för att generera det.
VNV Global och VEF handlas med substansrabatter på nära 50 procent vardera. Deras största innehav, samåkningstjänsten BlaBlaCar respektive brasilianska mikrolånebolaget Creditas, är högt värderade tillväxtbolag utan utdelningskapacitet.
Under 2025 frigjorde VNV omkring 900 miljoner kronor via avyttringar, medan VEF frigjorde cirka 400 miljoner kronor via försäljningar. Löpande kassaflöden lyser i båda fallen med sin frånvaro.
Flerie, Thomas Eldereds life science-investmentbolag, har sett substansvärdet per aktie falla från 56 kronor vid börsnoteringen i juni 2024 till 41,90 kronor i mars 2026. Substansrabatten har stigit till 40 procent, en nivå som försvårar framtida nyemissioner.
Kassan sjönk från 865 till 540 miljoner kronor under 2025 och portföljens 25 bolag har alla löpande kapitalbehov.
Flat Capital handlas i stället till en premie på knappt 20 procent, men det är inte ett hälsotecken. Nästan 80 procent av substansen består av Klarna-aktier som investerare kan köpa direkt på den amerikanska börsen, utan premie.
Premien prisar in Sebastian Siemiatkowskis kontaktnät och förhoppningar om framtida investeringar.
De mest extrema fallen är KDventures och Collaxio. KDventures, tidigare Karolinska Development, har ett börsvärde på 180 miljoner kronor mot ett bokfört eget kapital på över en miljard, vilket motsvarar en substansrabatt på 80 procent. Förvaltningskostnaderna äter drygt 2 procent av substansen varje år, och bolaget tvingas genomföra nyemissioner trots den extrema rabatten.
Collaxio är ännu råare: förvaltningskostnaden 2025 uppgick till 7,8 procent av portföljvärdet, och sex av åtta nyförvärvade portföljbolag redovisar negativt resultat.
Mönstret är identiskt i samtliga sex fall: frånvaron av kassakor tvingar bolagen att antingen bränna kassa eller genomföra värdeförstörande nyemissioner. Hög substansrabatt är ett symptom på ett strukturellt problem, inte ett argument för köp.
Storägaren köper - men revansch dröjer
Kinnevik självt kan däremot samtidigt vara på väg mot en vändning. Tillförordnad vd Rubin Ritter planerar att kapa administrationskostnader med drygt 100 miljoner kronor per år från 2027, avveckla Climate Tech och fokusera på Health & Bio och Software.
Storägaren Cristina Stenbecks bolag Verdere förvärvade dessutom nyligen 120 000 aktier för 6,5 miljoner kronor mitt i krisen. Det är en klassisk insidersignal, men förväntas tas emot med vaksamhet efter den branta utvecklingen nedåt de senaste åren. Ritters sparplan syns i siffror först 2027, och det är då trovärdigheten antingen befästs eller raseras definitivt.
Mattias Malmqvist