Ny analys varnar: Börsen kan falla 40 procent kommande åren

USA:s aktiemarknad kan stå inför ett kraftigt kursfall om AI-utvecklingen leder till ökad arbetslöshet och minskad konsumtion. En analys från Citrini Research pekar på ett möjligt ras i S&P 500 fram till 2028, med betydande effekter för flera sektorer, enligt EFN.

I ett scenario beskrivet av Citrini Research varnas för att avancerade AI-system kan driva en negativ spiral i ekonomin, där många högt avlönade tjänstemän ersätts av AI-agenter.

Detta kan i sin tur pressa konsumtionen och skapa problem för såväl mjukvarubolag som banker och riskkapitalbolag.

Färre arbetstillfällen och minskad köpkraft

James van Geelen, grundare av Citrini Research och känd privatinvesterare, har tidigare visat stor träffsäkerhet i sina AI-relaterade investeringar.

I en ny analys, som fått stor spridning på sociala medier, målas en framtidsbild upp där AI:s snabba utveckling leder till färre arbetstillfällen för tjänstemän och minskad köpkraft bland konsumenterna.

Analysen, beskriven i EFN, utgår från att AI successivt ersätter arbetsuppgifter inom högavlönade yrken.

Denna utveckling väntas starta en självförstärkande process: företag minskar personalstyrkan, konsumtionen sjunker och företagens intäkter pressas, vilket i sin tur leder till ytterligare investeringar i AI för att hålla kostnaderna nere.

Marknadens oro och sektorer i fokus

Rapporten pekar ut mjukvaru- och konsultbolag som särskilt sårbara. Bland annat har ServiceNow, Karnov och Lime Technologies sett kraftiga kursfall under året, och marknaden uppges redan prisa in riskerna med AI-drivna personalneddragningar.

Även stora riskkapitalbolag som Apollo Global Management, Blackstone och KKR anges som hotade när AI förändrar förutsättningarna för Saas-bolag och minskar behovet av deras tjänster.

Betalbolag som Mastercard och Visa nämns som ytterligare exempel på aktörer som kan påverkas negativt. När transaktioner i allt högre grad hanteras av autonoma AI-system blir kortavgifter utsatta för konkurrens från billigare alternativ, exempelvis stablecoins och blockkedjeteknik.

Expertkommentarer: Risk för negativ spiral, men också möjligheter

Jonny Holmström, professor vid Centrum för transdisciplinär AI på Umeå universitet, ser scenariot som realistiskt men framhåller att organisationers förmåga att implementera AI fortfarande är begränsad.

Artikeln beskriver på ett bra sätt hur agentiska system kan driva produktivitet genom att arbeta kontinuerligt och ta över sammanhängande arbetskedjor som tidigare krävde människor i flera led. Samtidigt blottlägger den ett växande gap: AI‑kapabiliteterna accelererar, men organisationers förmåga att operationalisera tekniken, via processer, data, styrning, kompetens och förändringsledning, är fortsatt låg.

Holmström betonar att utvecklingen inte sker automatiskt utan påverkas av hur företag väljer att använda AI och hur produktivitetsvinsterna hanteras.

Han ser även en positiv möjlighet om företagen lyckas använda AI på ett sätt som skapar nytt kundvärde och förbättrade tjänster.

Gardell varnar för spruckna bubblor

Samtidigt som oron växer kring AI:s effekter på arbetsmarknaden räknar aktivistinvesteraren Christer Gardell med att minst två finansiella bubblor spricker under året, något vi tidigare rapporterat om.

Han pekar ut Tesla och bitcoin som tydliga exempel på tillgångar där värderingarna enligt honom inte stöds av fundamentala faktorer.

Enligt Gardell drivs investeringarna i Tesla i hög grad av en stark personkult kring Elon Musk snarare än traditionell bolagsanalys. Han menar att flera bubblor har hållit i sig ovanligt länge, men att en korrigering förr eller senare är oundviklig.

Även delar av tekniksektorn, guld och vissa försvarsbolag lyfts fram som områden där värderingarna kan vara överdrivna.

Han varnar dessutom för att dagens marknad saknar tillräckligt många långsiktiga värdeinvesterare som kan absorbera stora säljflöden vid ett ras, vilket ökar risken för snabba och kraftiga prisfall.

Sammantaget pekar analysen från Citrini Research mot att AI kan bli en omvälvande kraft för både arbetsmarknaden och börsen, särskilt om ökad arbetslöshet leder till svagare konsumtion.

Samtidigt är utvecklingen långt ifrån given och mycket avgörs av hur snabbt omställningen sker – och om produktivitetsvinsterna används för att skapa nya intäkter och affärsmöjligheter, snarare än enbart för att pressa kostnader.