Paradoxen: Försvarsrallyt har bromsat in efter Irankriget – därför är sektorn mindre attraktiv
Logiken verkade tydlig: Krig driver upp försvarsaktierna. Men sedan Irankriget bröt ut har aktier i amerikanska försvarsjättar tappat mellan 13 och 26 procent. Även svenska Saab har backat under våren. Analytikerna försöker nu förklara paradoxen.
Lockheed Martin, Northrop Grumman och RTX Corp. är bland de bolag vars aktiekurser ingår i det breda raset, trots pågående geopolitiska spänningar och utbredda förväntningar om stigande militärbudgetar.
På Stockholmsbörsen har Saab tappat nästan 20 procent på tre månader och 3,70 procent sedan årsskiftet.
Investerarna roterar bort från sektorn
Förklaringen när det gäller det breda raset handlar inte om svaga fundamenta utan om timing och kapitalflöden. Värderingarna i sektorn låg nära historiska toppnivåer precis när konflikten startade, vilket gjorde försvarsaktierna extra sårbara när investerare började söka snabbare tillväxt på annat håll.
Kursfallet har dessutom blivit kraftigare än väntat, konstaterar Douglas Harned, analytiker på Bernstein, i en analys citerad av Bloomberg.
Medan vi ser fundamenta som solida för försvaret verkar sektorn ha blivit mindre attraktiv på dessa nivåer när investerare söker möjligheter med högre intäktstillväxt.
Douglas Harned, analytiker, Bernstein enligt Bloomberg.
Pengar räcker inte hela vägen fram
En strukturell flaskhals förstärker problemen. Många uppdragstagare arbetar redan nära full kapacitet inom missilproduktion och skeppsbyggnad, vilket bromsar hur snabbt ökade försvarsanslag faktiskt omvandlas till vinsttillväxt.
Trumps föreslagna försvarspaket på 1,45 biljoner dollar väntas skalas ned av kongressen, men Bernstein räknar ändå med att militäranslagen stiger på sikt.
Det största problemet just nu är att vi inte ser några bra katalysatorer före valet som kan ge nytt liv åt försvarsaktierna.
Douglas Harned, analytiker, Bernstein
Harned avfärdar oron för att ett demokratiskt maktövertagande i kongressen ska pressa ned försvarsanslagen. Historiken visar att partipolitisk kontroll har haft liten faktisk inverkan på militärbudgetarna så länge geopolitiska hot kvarstår.
Novembervalet i kongressen utgör ändå den närmaste politiska tidsgränsen. Bernstein ser inga drivkrafter som kan vända sentimentet dessförinnan, men står fast vid en positiv syn på sektorn på längre sikt.
Mattias Malmqvist