Nordea tror nästa steg blir höjd styrränta

Danske Bank räknar med att Riksbanken sänker räntan en gång till i år. Trots att inflationen beskrivs som ”för hög” i en ny konjunkturrapport.Men kollegorna på Nordea tror inte på några sänkningar i närtid – utan räknar med höjningar 2027.

I november – när inflationsutsikterna har förbättrats – är det dags för en sänkning av styrräntan med 0,25 procentenheter till 1,75 procent, tror Danske Banks ekonomer.

"Den långsamma återhämtningen väcker även frågan om den nuvarande räntenivån är mer åtstramande än vad Riksbanken tidigare bedömt”, skriver chefsekonomen Susanne Spector i ett pressmeddelande.

Varnar för effekter av räntesänkning

Detta ligger i linje med prissättningen på räntemarknaden, där sannolikheten pekar mot en sänkning till före årskiftet – något som även riksbankschefen Erik Thedéen pekat på som en möjlighet.

Storbanken Swedbanks ekonomer räknar enligt en konjunkturprognos från i augusti med två sänkningar av styrräntan redan i år. SEB:s ekonomer tror, som Danske Bank, att Riksbanken nöjer sig med en sänkning.

Nordeas chefsekonom Annika Winsth varnar dock för effekterna av en räntesänkning till – efter att styrräntan halverats sedan maj 2024.

Hon ser dagens styrränta på 2 procent som ”ganska normal” med tanke på konjunkturläget – och som stimulerande med tanke på att inflationen trots allt kretsar kring 3 procent.

– Botten är redan passerad i konjunkturen, säger hon.

En sänkning i det läget skulle bara riskera att försvaga kronan, vilket kan bidra till att inflationen blir onödigt hög och dämpar hushållens köpkraft, varnar Winsth.

I stället räknar hon med att nästa steg från Riksbanken blir höjningar av styrräntan, upp till 2,50 procent till slutet av 2027.

Winst ser regeringens förslag om höjt bostadsbidrag för utsatta familjer i höstbudgeten som välkommet, men hon ser risker med den halvering av matmomsen från 12 till 6 procent som regeringen och Sverigedemokraterna rapporteras ha gjort upp om.

Stor effekt på inflationen

Den tillfälliga halveringen av matmomsen det talas om – från april 2026 till och med december 2027 – kan lätt bli permanent, varnar Winsth.

– Och den stora effekten blir på inflationen. Vi pratar om åtta tiondelar (0,8 procentenheter) lägre inflation, säger hon.

Detta bör Riksbanken inte ta hänsyn till utan i stället damma av gamla inflationsmått exklusive skatter, enligt Nordeas chefsekonom.

– Om Riksbanken inte ser igenom detta skulle de först behöva sänka och sedan höja räntan lika mycket när matmomsen höjs igen. De gungorna och karusellerna vill man inte hamna i, säger hon.

Förutom mer stöd till utsatta hushåll vill Winsth att regeringen också satsar mer på stöd till kommuner och regioner – bland annat till investeringar i nya vatten- och avloppsanläggningar.

Fast rot-avdraget, som många tror kommer förlängas i budgeten, ger hon inte mycket för.

– Bygg- och bostadsmarknaden behöver man inte vara inne och peta i så mycket.

Källa: TT