Dessa bolag kallas för "kannibaler" – och har slagit börsen år efter år
Sedan 2012 har en handfull disciplinerade amerikanska bolag slagit S&P 500 med tre procentenheter per år, inte genom bättre produkter eller smartare förvärv, utan genom systematiska återköp av egna aktier. AI-investeringarnas kapitalslukande logik håller nu på att förändra spelplanen, och i Sverige väljer bolag som AAK och Evolution sina egna versioner av samma vägval.
Strategin kallas "buyback aristocrats" och bygger på ett enkelt kriterium: bolag som under minst nio av de senaste tio åren minskat sina utestående aktier med minst en procent per år. Analysen, som vi tidigare har rapporterat om, kommer från Goldman Sachs och visar att metoden fungerat anmärkningsvärt konsekvent.
Enligt Goldman Sachs har en lika viktad portfölj av dessa bolag sedan 2012 gett i genomsnitt tre procentenheter mer i årlig avkastning än ett lika viktat S&P 500-index. Hittills i år är skillnaden fyra procentenheter till deras fördel.
Bland de bolag som nämns i analysen finns Match Group, Expedia, Citigroup, HCA Healthcare, 3M, EPAM Systems och CF Industries. Flera av dessa har visat stark kursutveckling i år, samtidigt som återköpsnivåerna hållits höga – även bland de bolag vars aktier tappat mark.
Hittills under 2026 uppgår överavkastningen mot ett lika viktat S&P 500-index till fyra procentenheter.
Kannibaler med hävstång
Enligt Privata Affärer gav investerarlegenden Charlie Munger dessa bolag smeknamnet "kannibaler", i ordets mest positiva bemärkelse: de äter successivt upp sin egen aktiebas. Grundlogiken är enkel. Har bolaget överskottskapital, handlas aktien klart under sitt långsiktiga värde, och makuleras de återköpta aktierna, stiger vinst per aktie utan att vinsten behöver växa.
En skattemässig bonus tillkommer. Kapitalöverföringen via återköp utlöser ingen skatt för aktieägarna, till skillnad från kontantutdelning, vilket effektivt höjer den totala avkastningen.
Swedish Match är det historiska föredömet. Under nära två decennier använde bolaget en stabil del av kassaflödet till återköp, fram till uppköpet 2022, och skapade vad Privata Affärer beskriver som "mycket effektiv hävstång på aktiernas värdeutveckling, utan större finansiell risk."
AI-kapitalet konkurrerar om samma kassaflöden
Under 2021 och 2022 översteg återköpen kapitalinvesteringarna i S&P 500-bolagen, men AI-boomen har vänt förhållandet. Goldman Sachs bedömer att bolagen under 2026 ökar sina totala kassautgifter med elva procent till fyra biljoner dollar. Hälften går till investeringar och forskning, 43 procent till återköp och utdelningar.
Apple återköper ändå för upp till 100 miljarder dollar i år, AMD för sex miljarder. Teknikjättarna visar att strategierna kan existera parallellt, men utrymmet krymper när kapitalbehovet accelererar.
I Sverige illustreras spänningen tydligast av Evolution, som i maj slopade ordinarie utdelning och ersatte den med ett återköpsprogram på två miljarder euro, nära 22 miljarder kronor. Bolaget har mött kompakt misstroende länge trots massiva kassaflöden från spelverksamheten, och ledningens signal är tydlig: aktien är undervärderad.
AAK, som historiskt investerat kassaflödet i fabriker, meddelade ett program på en miljard kronor efter att kassaflödet på nära 1,4 miljarder kronor under första kvartalet 2026 översteg vad bolaget hinner investera. Karnov startade den 20 maj ett av Midcaplistans proportionellt största program, 750 miljoner kronor, som en direkt reaktion på aktiekursfall i AI-frossans spår.
Historien är full av varningar
Electrolux beslutade om återköp och inlösen för sammanlagt nära nio miljarder kronor under pandemikonjunkturens högpunkter 2021 och 2022. Våren 2026 tvingas bolaget be aktieägarna om mer än nio miljarder kronor för att hantera lågkonjunkturen som följde, enligt Privata Affärer.
Intrum återköpte trots hög skuldsättning, räntorna steg, och aktiekursen har backat mer än 90 procent. Bolaget genomför nu en nyemission på 7,5 miljarder kronor.
Tre kriterier skiljer de lyckade exemplen från katastroferna: överskottskapital som inte behövs i rörelsen, en aktiekurs klart under det långsiktiga värdet, och att aktierna faktiskt makuleras. Saknas något av dessa villkor förvandlas precisionsinstrumentet till ett kostsamt misstag.
Totalt har svenska börsbolag återköpt aktier för mer än 46 miljarder kronor de senaste tolv månaderna. Storleken på de program som presenterats hittills under 2026 talar för rekordnivåer, och Evolutions val att skifta 22 miljarder kronor från utdelning till återköp kan bli årets tydligaste vägvisare om strategin håller.
Mattias Malmqvist