Så ser bankernas prognoser ut – då väntas nästa räntehöjning
Nio dagar före Riksbankens räntebesked är storbankernas ekonomer ovanligt oeniga. Mellan den tidigaste och senaste prognosen för nästa höjning skiljer det nästan två år.
Styrräntan har legat på 1,75 procent sedan oktober förra året. Den 20 augusti lämnar Riksbanken nästa besked – men bankernas syn på fortsättningen går kraftigt isär.
Danske Bank höjer i höst – Swedbank väntar till 2028
Enligt EFN har Danske Bank har den mest hökaktiga prognosen och räknar med höjningar redan i september och december 2026.
Jag skulle inte kalla vår prognos pessimistisk, utan snarare optimistisk. I takt med att konjunkturen normaliseras är det också rimligt att räntan normaliseras.
Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank enligt EFN.
I motsatt ände finns Swedbank, som inte väntar sig någon höjning under vare sig 2026 eller 2027, utan menar på att det kan dröja ända fram till 2028. Bankens prognoschef Andreas Wallström anser, enligt EFN, att inflationsoron efter utvecklingen i Mellanöstern kan ha varit överdriven.
Oljepriset ligger kring 80 dollar samtidigt som terminsmarknaden pekar nedåt, vilket enligt honom talar för små effekter på svensk inflation nästa år.
Även om vi inte vill utesluta en höjning tror vi att Riksbanken kan vara en av de centralbanker i världen som är sist ut med att höja räntan. Det finns ingen anledning att skynda på det.
Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank enligt EFN.
Handelsbanken räknar med en första höjning i mars 2027, medan Nordea tror att räntan ligger still till början av samma år och därefter höjs två gånger. Nordea varnar samtidigt för att höjningarna kan tidigareläggas om Hormuzsundet förblir stängt under hösten.
SEB:s chefsekonom Jens Magnusson placerar den första höjningen i slutet av 2027, men utesluter inte ett tidigare besked om inflationen fortsätter att överraska uppåt. Den stora spridningen är i grunden sund, säger han till EFN, eftersom den visar att bankerna gör självständiga analyser.
Kristoffer Matsson
Tillfälliga åtgärder pressar inflationen
KPIF-inflationen föll till 0,7 procent i juli, den lägsta nivån sedan pandemin och tydligt under Riksbankens mål på 2 procent, vilket vi tidigare har rapporterat om.
Nedgången förklaras till stor del av sänkta skatter, avgifter och subventioner. Bland annat har matmomsen och elskatten sänkts, kollektivtrafiken blivit billigare och drivmedel subventionerats. Utan åtgärderna hade inflationen legat kring 1,3 procent.
Enligt TT menar SBAB:s chefsekonom Robert Boije, därför att den officiella siffran underskattar inflationstrycket. Rensat för tillfälliga effekter och energipriser ligger den underliggande inflationen enligt honom något över Riksbankens mål.
Flera stöd löper dessutom ut vid årsskiftet, vilket kan få inflationen att stiga igen. Enligt TT pekar Länsförsäkringars Alexandra Stråberg även på högre matpriser efter extremväder och fortsatt dyra energipriser som risker. Danske Banks Susanne Spector framhåller samtidigt att varupriserna redan ökar snabbare än väntat.
Både Riksbanken och storbankerna räknar med att inflationen tar fart under hösten och periodvis överstiger 2 procent under 2027. Räntebeskedet den 20 augusti ger en första fingervisning om vilken prognos som ligger närmast.
Mattias Malmqvist